onsdag 29 juli 2015

Tack!

Ni vet, så där när man börjar på ett nytt jobb så händer det ju ibland att man inte är så där, eh, hur ska vi säga, direkt jättebra genast i början? Eller ni kanske är det, vad vet jag. Men jag är det i varje fall inte.

Det är ju okej ibland, det mesta går ju oftast att fixa. Men det är liksom lite så där lätt töntigt när man gör det i direktsändning. I riksnyheterna.

Då vet ju liksom hela Svenskfinland att man klantar sig.

Som i morse, när jag mitt i sändningen upptäckte att jag hade planerat in en minut för lite saker att säga. En minut radiotystnad är liksom ganska mycket tystnad.

Eller en gång när jag skulle avsluta nyhetssändningen med att säga mera nyheter om en timme. Då blev jag plötsligt jätteosäker på om det faktiskt blir mera nyheter om en timme. Så då beslöt min halvspontana hjärna sig för att säga tack o hej i stället. Och halvvägs in i den frasen så insåg min halvspontana hjärna att det är liksom ganska töntigt att säga tack o hej (underförstått fortsättning: leverpastej) i nyhetssändning.

Så det blev bara ett lätt avhugget tack. Jag tackade liksom för att jag hade läst färdigt nyheterna. Eller för att folk lyssnade. Ja inte vet jag vad jag tackade för.

Inga kommentarer: