söndag 29 mars 2015

Ribban

Som ni kanske vet så är det så att jag studerar. Så där samtidigt som jag jobbar. Och försöker hinna se min familj (lyckas inte så bra på den fronten dock).

Ibland brukar jag göra så i mina studier att jag helt kallt går där ribban är lägst. Inte för att jag är lat eller inte bryr mig, tvärtom jag är sjukt inspirerad och tycker att det mesta jag lär mig på skolan är jätteintressant.

Däremot är tid en konstant bristvara i mitt liv. Jag hinner inte göra tillräckligt på någonting. Inte se barnen eller min man tillräckligt mycket, inte jobba tillräckligt och inte studera tillräckligt. Det är en ganska omöjlig ekvation på alla sätt. Hittills har jag lyckats just genom att sätta ribban möjligast lågt vad gäller studier och inte satsa en halv sekund extra på dem eftersom studierna ändå är den del som inte inbringar några pengar alls. Eller tillför mina barn något av värde.

Men ibland gör jag tvärtom. Som i vintras när jag jobbade på en radiodokumentär och jobbade jättehårt för att göra den bra. Och förra veckan fick jag veta att den blev så bra att den kommer att sändas i radion!

Nu håller jag, utöver frilansjobbet som journalist och företagarjobbet som översättare, på att planera ett tv-reportage. Det är snudd på överkurs för min hjärna att hålla i så sjukt många trådar på en gång. Och jag sitter och överväger om jag ska gå där ribban är lägst eller om jag ska sätta ribban ännu högre än för radiodokumentären.

Svårt, svårt.

Inga kommentarer: