onsdag 30 oktober 2013

Stressen och pressen

För tillfället känns det som om jag inte har tid för någonting alls. Jag borde studera mer, jobba mer, umgås mer med min familj, träffa vänner mer, renovera mer, fixa mer, gå klädd i lite chicare kläder.*

Samtidigt går jag en utbildning där studierna kräver närvaro till så gott som 100 procent, och där undervisningen verkligen inte alla gånger känns särskilt effektiv. Efter att själv ha varit i arbetslivet i några år och ibland gått på effektiva fortbildningsdagar kändes det som en chock att konfronteras med den ineffektivitet som finns på vissa kurser på universitetsnivå. Och att bli bemött av den arrogans som vissa lärare besitter gentemot studerande. Och att tvingas huka sig för det, att ställa sig i ledet och lyda.

En stor del av kurserna jag har gått har varit riktigt bra och lärorika, med effektiva lärare som lärt ut väldigt mycket på väldigt kort tid. Men så finns det vissa kurser där lärarna råddar, inte minns vad som står i deras powerpointpresentation, de upprepar sig och talar släpigt, monotont och knarrigt och har ingen vettig ordning på det de säger. Att sitta sju timmar om dagen och lyssna på något som kunde ha sagts på två timmar gör mig enormt frustrerad. På universitetsnivå dessutom. Det är fullkomligt meningslöst och det slösar min tid som inte annars heller räcker till.

Samtidigt är det här en utbildning jag verkligen vill gå eftersom det känns som att jag ändå på de flesta kurser lär mig massor. Så jag måste bara hålla ut ett tag nu. Det är dryga sex veckor till jullov.

*Nej, tråkiga bomullstrikåkläder med gröt/snor/matfläckar är inte chic.

2 kommentarer:

Prinsessan Heidi sa...

Sympatikram! Vet så bra vad du menar med att man borde hinna mer på alla fronter. I dessa intensiva tider är det dessutom superviktigt med vilotid så att man ska orka hålla på, och den tiden är minsann på kort ibland... Jag blev tvungen att lämna bort allt fritidssjungande och det kändes helt hemskt i början, men nu mår jag så mycket bättre och inser att jag ju kan återuppta det när jag har möjlighet, så det var rätt beslut för mig och för oss.

Ledsen att höra att du dessutom har föreläsningar som är ineffektiva och som gör dig frustrerad, det låter jobbigt! Föreläsare borde nog tänka mer på vad de gör, och ha hänsyn för människor med barn (OCH jobb) för vilka det är en stor satsning att gå på deras föreläsningar. En av mina föreläsare gick faktiskt med på att en kompis spelar in föreläsningarna med diktafon åt mig de dagar jag inte kan komma, vilket är för det mesta. Hoppas det tar sig med dina föreläsningar eller att du hittar någon lösning så du orkar vidare! Kram! Ring mig om du känner att du vill prata :)

Sorry för megalång kommentar! :S

Camsan sa...

Hej Heidi, jag inser nu att jag glömde svara på ditt mejl för flera veckor sedan! Usch och förlåt, jag svarar så fort jag hinner, jag lovar!

Låter som att du har vettiga föreläsare, jag tycker att vi har en alltför inskränkt hierarki där studenter = nobody och lärare = king of kings. Jobbigt.

Kram på dig med!